varför man går på firmafest...

..för att det är ju helt underbart att vara småpeppad, sen slänga på sig sina gamla trasiga jeans från 2004, på med solbrillorna, fram med Ghostbusters och sen bara köra. Det blev en rafflande tillställning som erbjöd, abba-medley, extremt billig bar och trevligt folk.

Fyllan var på topp, och vår produktionschef var utklädd till Tomas Di Leva. Samme chef delade sedan limmo med undertecknad för att ta sig från festen. Dock blev det lite hårt med resan så chefen däcka i sitt säte haha.

Folk klädde ut sig och som sig bör så var det ju tema Pop och Rock från valfritt årtioende. Vissa fatta ju biffen och valde det enda rätta.

Här förstår vi vad som menas med tema!

Sedan rulla festen på. Och vi kan konstatera att jag bjudit upp och charmerat en eventuellt blivande "årets lucia" genom att ge henne en rejäl dansrunda. Efterfestplaner (i samband med limmofärden), vilken fick ett oväntat utfall.

Jag möter upp Simm och Uddgren på Frasses för lite mat, när vi beställt så går vi glada i hågen ut för gå mot Simms hem. Då kommer farbror blå fram och vill legga mig, då han säger sig tyda tecken på att jag passar in på signalementet från någon de letar efter. Jag menar, lång gänglig kille med dålig hålning, sönderslitna jeans med hål överallt, ghostbuster-tshirt, solbrillor och ett brett leende. Då måste det vara en jävla skum typ de letar efter, om JAG liknade.

Det blev en lugn efterfest med mat och sen några minuters chill innan det bar av hemåt. Nu kan vi se fram emot nästa tillställning. Julfesten.

En spilld öl...