i tekken av ironi

Jamen du va...
Nu ka man ju ha en schyst kväll och lira tv-spel.

Jag, Dvergen och Pes6. Lira lite matcher, rätt skoj, kontra sen med lite tennis.
Det rullar på och vi äger upp varandra :)

Sen händer det, "amen vi tar väl och lirar Tekken 5".
Ja självklart så kan jag ju inte tacka nej, även om jag hatar fightingspel :P
Som den knapptryckare jag är så väntar jag och börjar spela då Dvergen fifflat lite med options.

Hade det varit ett vanligt gäng lirare så hade de spelat några timmar och ägd varandra, inget ovanligt. Men nu är det så att jag möter Dvergen som gillar sånt här, medans jag själv är knapptryckare och bara smattrar och försöker fiffla.

Efter cirka 1 timmes spelande och ungefär 20-25matcher, så inser vi att jag har inte alls spelat, utan jag har suttit och knapptryckt som satan, då det egentligen var Datorn som spelade mot Dvergen =)

Är det ironi eller vadå? Nog för att jag är knapptryckare, men vafan.
Det känns ju jävligt understimulerande att tro att man knapptryckt sig till framgång och jävligt mkt tumverk.

Jaha, näe men vi tar väl en skål på den!
Annar då? Jo vi har köpt ett partytält så att vi ska klara av PSOS.